Solen ler åt oss idag!

Det är en kylig men solig morgon. Frosten ligger som ett lövtunnt spindelvävs liknande daggtäcke över gräset. Energin stiger mer och mer när jag tittar ut och drömmer om våren som snart är här.

Igår såg jag över mitt halvfärdiga lager på smycken med katter och blev varse om att det finns en hel del att måla och montera. De gör ju knappast nytta av att ligga oanvänt.
Tänkte se om det fanns plats för att ställa ut på den stora Kattutställningen i Malmö i april.
Vore kul att komma ut och sälja igen. Det finns så mycket intressanta människor och djur på sådana utställningar.

Nästa år har jag planerat att ställa ut på den stora hundutställningen i Malmö. Det är dyrt men värt ett försök. Sist jag stod där var 1994 och då hade jag precis börjat med hundbroscher men de såg inte mycket ut för världen då. Nu har det utvecklats en hel del ju och det känns jättekul.

Att börja med en hobby och sen se hur efterfrågan ökas på just det som du gör själv är en glad och varm känsla.
På den tiden visste jag inte riktigt om jag skulle våga ha det som inkomstkälla eftersom det kräver mycket disciplin att sitta hemma och jobba själv.

Så åren gick och jag gick en del utbildningar inom hantverksteknik, trädgårdsgrund utbildning, en mängd datagrafik kurser och lite annat smått.....

Första stora förändringen i mitt tänkande var när jag mötte en av Sveriges mest älskade konstnärer och fick god kontakt med henne. (här hittar ni henne och hennes familj http://www.linderholm.se/ )

Hon förändrade mitt tankesätt och fick mig att sakta växa in i den konstnärsroll som jag idag känner är JAG. Den familjen gav mig ett nytt hopp om min egen utveckling och jag kände att jag verkligen ville komma igång och satsa på min konst.

Förra året var en nystart för mig och i år är det rivstarten som börjar komma igång. Hemsidan är ju äntligen nästan helt klar, det är bara fler bilder som ska in och att bygga upp den engelska sidan som är kvar.

En annan person som börjat ge mig än mer sporre är Jenni på ÖresundArt. Folk som verkligen vågar satsa på sin konst och ger allt är en stor trigger numera.

Vill passa på att säga att två andra MYCKET viktiga vänner för mig är mina föräldrar. Som aldrig ger upp och som kämpar när det är svårt... de kommer med lösningar på problem jag själv inte kanske löst och de ställer upp i vått och torrt.

Konsten för mig har alltid inneburit upptäckarglädje. Att experimentera och utvecklas och att själv bestämma vad som ska skapas är något jag mer och mer värdesätter.

Att tänka ut en bra konstruktion till flyttbara väggar till kommande utställningar är också något jag testar. Ritningar efter ritningar, byggande projekt som sen ändras eftersom det ska gå in i en viss bil gör det inte lätt.... I drömmen just nu finns det en förhoppning om att ha en bra skåpbil som rymmer alla väskor och lådor som kommer vara med och väggar.

Ja nej nu ska jag ta och äta frukost och sen gå ner och jobba. Lunchen kommer åter igen att avnjutas på balkongen i solen och sen är det fullt ös åter.

Mina sporrar idag är att bli klar med det jag igår bestämde mig för att ha med på den närmaste utställningen.

Ha en solig och glad dag på er alla.
Marie